Xrfgtjtk

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

Κυπριακή Δημοκρατία Kıbrıs Cumhuriyeti Republiken Cypern
Flagga Statsvapen
Valspråk: inget
Nationalsång: ”Ymnos pros tin Eleftherian”
Huvudstad (och största stad)		Nicosia
Officiella språk		grekiska, turkiska
Statsskick		republik
-	president	Nicos Anastasiades
-	regeringschef	Nicos Anastasiades
Självständighet		från Storbritannien
-	Erkänd	16 augusti 1960
Yta
-	Totalt	9 250 km² (161:a)
-	Vatten (%)	försumbart
Demografi
-	2016 års uppskattning	1 170 125 (158:e)
-	Befolkningstäthet	127 inv./km² (84:e)
BNP (PPP)		2007 års beräkning
-	Totalt	$21.41 miljarder (86:e)
-	Per capita	$27,100
HDI (2012)		0,848[1] (31:e)
Valuta		Euro (€)
Tidszon		EET (UTC+2)
Topografi
-	Högsta punkt	Olympos, 1 952 m ö.h.
-	Största sjö	Larnacasjön (salt), 16 km²
-	Längsta flod	Pedieos
Nationaldag		1 oktober (Grekcypriotisk)
Nationalitetsmärke		CY
Landskod		CY, CYP, 196
Toppdomän		.cy
Landsnummer		357
¹Varav 3 355 km² i den turkiska delen

Cypern (grekiska: Κύπρος, Kýpros; turkiska: Kıbrıs, formellt Republiken Cypern,^[2] (grekiska: Κυπριακή Δημοκρατία, Kypriakī́ Dīmokratía; turkiska: Kıbrıs Cumhuriyeti), är en östat i östra Medelhavet, öster om Grekland, söder om Turkiet, väster om Syrien och norr om Egypten. Det är den tredje största ön i Medelhavet och räknas geografiskt till Asien men politiskt oftast till Europa.

Den tidigaste kända mänskliga aktiviteten på ön dateras till runt 9000-talet f.Kr. Arkeologiska lämningar från den här perioden inkluderar den välbevarade neolitiska byn Khirokitia, som har världsarvsförklarats av Unesco, tillsammans med Kungagraven i Pafos. Cypern är hem till några av de äldsta vattenbrunnarna i världen,^[3] och är platsen för den tidigaste kända exemplet på domesticering av felinae.^[4][5] På ett strategiskt läge i Mellanöstern,^[6][7][8][9] har Cypern varit styrt av flera stormakter, däribland imperier som hettiter, assyrier, egyptier, perser, rashiduner och umayyaderna, lusignaner, venetianer och osmaner. Ön beboddes först av mykenska greker under 1000-talet f.Kr. men upplevde också långa perioder av grekiskt styre under ptolemaiska egyptierna och bysantinerna. År 333 f.Kr. erövrade Alexander den store ön från perserna. Den venetianska flottands skeppsbyggnad avskogade Cypern snabbt.Osmanska riket erövrade ön år 1571 och den förblev under osmansk kontroll i över tre århundraden. Detta ledde till att det på ön fanns grekcypriotiska byar, turkcypriotiska byar samt blandade byar. Ön placerades under brittiskt styre 1878 tills självständighet beviljades 1960^[10] och blev en del av Samväldet följande år. När den nya Suezkanalen byggdes stensattes den med sten från rivna nordcypriotiska kyrkor.

År 1974, efter 11 år av våld mellan grekcyprioter och turkcyprioter,^[11] ägde ett försök till statskupp rum av grekcypriotiska nationalister^[12][13] och delar av grekiska militärjuntan^[14] med målet att uppnå enosis (förening av ön med Grekland).^[14] I Turkiet, som tillsammans med Grekland och Storbritannien var skyddsmakt åt Cypern försökte få till stånd en övervakningsstyrka från garantländerna. Grekland och Storbritannien vägrade deltaga. Därför använde Turkiet detta som förevändning för att intervenera den norra delen av ön. Med syftet att skydda den turkiska befolkningen. Turkiska trupper kvarstod efter en vapenvila, vilket resulterade i delning av ön; ett mål för Turkiet sedan 1955.^[14] Det interkommunala våldet och den efterföljande turkiska intervensionen ledde till en fördrivning av hundratusentals cyprioter och inrättandet av en särskild turkcypriotisk politisk enhet i norr. Dessa händelser och den åtföljande politiska situationen är en pågående tvist.

Republiken Cypern har de jure^[15]suveränitet över ön Cypern och dess omgivande vatten, med undantag för de brittiska militära baserna i Akrotiri och Dhekelia. Republiken Cypern är i praktiken uppdelad i två huvuddelar; området under effektiv kontroll av Republiken Cypern, som omfattar cirka 59% av öns yta, och det turkiskt kontrollerade området i norr,^[16] som kallar sig Turkiska republiken Nordcypern och endast erkänns av Turkiet, som täcker cirka 36% av öns yta.

Cypern är den tredje största ön i Medelhavet och ett av dess mest populära turistmål.^[17] Republiken Cypern är ett avancerat^[18] höginkomstland med en mycket hög Human Development Index,^[19][20] Cypern var en av grundarna av Alliansfria staternas organisation men trädde ur samtidigt som inträdet i EU 1 maj 2004.^[21][22]

Historia |

Cypern var en viktig källa för koppar under bronsåldern och hade handelskontakter med hettiterna, egyptierna, och grekerna. Delade meningar råder om namnets ursprung, ett "höna-ägg-problem":

1. Ordet koppar kommer från cuprum —  "metallen från Cypern", engelska Cyprus
   


2. Ön har fått sitt namn därför att där finns koppar, kopparön; latin cuprum, grekiska kypros (Κύπρος)

På 500-talet f. Kr. införlivades ön i det expanderande persiska akemeniderriket och förblev persisk i tvåhundra år. Cypern blev romersk 58 f.Kr. till 1191 då Kung Rikard Lejonhjärta erövrade ön i samband med korstågen och sålde den till Guido av Lusignan år 1192, som därmed bildade Kungadömet Cypern. Republiken Venedig övertog ön 1489 efter att den regerande drottningen, Caterina Cornaro, överlämnade makten.

Osmanska riket erövrade Cypern år 1570. Ett avtal mellan Osmanska riket och Storbritannien den 4 juni 1878 innebar att ön tills vidare ställdes under brittiskt administrativt styre. Osmanska riket hamnade i första världskriget i allians med Tyskland. Då proklamerade Storbritannien ön som brittisk koloni (1925-1960).

Motståndet mot den brittiska kolonialmakten ledde till att grekcypriotiska EOKA förde ett gerillakrig på Cypern 1955-1959. Detta ledde till att Republiken Cypern proklamerades 1960. År 1974 inträffade en kris, som började med en grekisk militärkupp av soldater vilka var stationerade på Cypern. Avsikten var att avsätta Cyperns president Makarios eftersom denne ville senarelägga sammanslagningen mellan Republiken Cypern och Grekland. Som följd ingrep turkisk militär i enlighet med avtalet om republiken Cyperns fortlevnad.

Genom den turkiska interventionen 1974 delades republiken Cypern mellan turkiska cyprioter (norra Cypern) och grekiska cyprioter (södra Cypern) och 1975 bildades Turkiska federala staten Cypern. 1983 proklamerades Turkiska Republiken Norra Cypern. År 1990 ansökte Republiken Cypern, i praktiken den grekcypriotiska södra delen av Cypern, om fullt medlemskap i EU. Åren 2002-2003 förhandlade Glafkos Klerides och Rauf Denktaş, ledare för den grekiska respektive turkiska delen av Cypern, om att återförena norra och södra Cypern. Den problematiska frågan om Cyperns statsrättsliga situation och framtid kallas Cypernfrågan. Den svårlösta krisen har lett till att Cypern under en stor del av 1900-talet stundtals kallades "hatets ö".^[23]

År 2004 presenterade FN:s generalsekreterare Kofi Annan en plan ("Twin-Referendums") för att förena norra och södra Cypern efter folkomröstningar i de två delarna. Den turkcypriotiska norra delen antog planen medan den grekcypriotiska södra delen förkastade den, vilket innebär att frågan om en förening fortfarande inte är löst. Samma år blev Cypern medlem i EU, som formellt anser att Republiken Cyperns territorium består av hela ön bortsett från de två brittiska baserna och att den norra delen är militärt ockuperad. Samtidigt är den gemensamma lagstiftningen inom EU enbart tillämpbar i de områden som Republiken Cypern behärskar, d.v.s. enbart i den södra delen.

Geografi |

Cypern är den tredje största ön i Medelhavet (efter Sicilien och Sardinien) och är belägen i dess östra del en bit utanför Turkiets sydkust. Cypern ligger egentligen i Asien, men av historiska och kulturella skäl anses ön tillhöra Europa.^[24]FN räknar Cypern som ett västasiatiskt land.^[25] Turkiet ligger 75 kilometer norrut och andra grannländer inkluderar Syrien och Libanon i öst, Israel i sydöst, Egypten i syd och Grekland i nordväst. Cypern ligger geografiskt närmare bland annat Libanon än Grekland.

I Troodosmassivet i sydvästra delen av ön ligger Cyperns högsta berg, Mount Olympos, som når 1 921 m ö.h. Innanför den norra kusten sträcker sig bergskedjan Pentadaktylos, Fem fingrar. Namnet återspeglar bergskedjans fem markerade toppar i rad. Öns form har liknats vid en kastrull, vilket förklarar det familjära namnet Pan Handle, kastrullskaftet, på den smala delen längst österut.

Klimat |

Ön har ett subtropiskt torrt medelhavsklimat med långa heta, torra somrar och korta, milda, regnigare vintrar. Sommartemperaturerna varierar från svalt i bergsområdena, som i Troodosbergen, till varmt på låglandet. Vintertemperaturerna är milda på de lägre platserna, där snö även förekommer. I Troodosbergen ligger temperaturerna betydligt lägre, och man får tillräckligt med snö för säsongsöppna skidbackar.^[26]

Normala temperaturer och nederbörd i Nicosia:

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec  Högsta medeltemp. 15 16 19 24 30 34 37 37 33 30 22 17  Lägsta medeltemp. 6 5 7 10 15 20 22 22 19 16 10 7  Nederbörd 55 42 28 20 23 18 6 1 12 17 55 66  Diagram temperaturer i °C • månadsnederbörd i mm     55   15 6     42   16 5     28   19 7     20   24 10     23   30 15     18   34 20     6   37 22     1   37 22     12   33 19     17   30 16     55   22 10     66   17 7

Normala temperaturer och nederbörd i Larnaca:

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec  Högsta medeltemp. 17 17 19 23 27 30 32 33 31 28 23 18  Lägsta medeltemp. 8 7 9 12 16 19 22 23 20 17 13 9  Nederbörd 78 41 34 18 9 3 1 0 7 14 53 95  Diagram temperaturer i °C • månadsnederbörd i mm     78   17 8     41   17 7     34   19 9     18   23 12     9   27 16     3   30 19     1   32 22     0   33 23     7   31 20     14   28 17     53   23 13     95   18 9

Den årliga genomsnittliga havstemperaturen är runt 22 °C, med 27-28 °C som höjdpunkt under augusti, och 17 °C som lågpunkt under vintern.^[27]

Genomsnittlig Havstemperatur

Jan	Feb	Mar	Apr	Maj	Jun	Jul	Aug	Sep	Okt	Nov	Dec
18 °C	17 °C	17 °C	18 °C	21 °C	25 °C	27 °C	28 °C	27 °C	26 °C	22 °C	20 °C

Sommartid, då alla floder torkar ut, råder brist på dricksvatten på många håll. För att avhjälpa detta har man vallat in stora områden, där vatten samlas i dammar, som fylls av de ymniga regnen andra tider.

Administrativ indelning |

Cypern är indelat i sex distrikt (επαρχίες eparchies) vilka bär samma namn som respektive distriktshuvudstad: Famagusta, Kyrenia, Larnaca, Limassol, Nicosia och Paphos. Av dessa ligger Famagusta och Kyrenia inom områden som behärskas av Nordcypern. Den demilitariserade zonen, "gröna linjen" skär rakt igenom republikens huvudstad Nicosia.

Statsskick och politik |

Enligt den författning som antogs vid självständigheten 1960, och som tillkom främst på brittiskt initiativ, skulle hela Cypern vara en suverän republik. Dess självständighet skulle garanteras av Turkiet, Grekland och Storbritannien. Författningen föreskrev att alla poster inom administration, förvaltning och försvar skulle fördelas proportionellt mellan grek- och turkcyprioter. Turkcyprioterna var dock genomgående överrepresenterade i förhållande till sin andel av befolkningen. Redan 1963 upphörde denna författning i praktiken att fungera, men den har aldrig upphävts formellt.

Republiken Cyperns förste president var den grekisk-ortodoxe ärkebiskopen Makarios III. Han tillträdde 1960, blev omvald två gånger och behöll ämbetet, utom en kort period 1974, ända till sin död 1977.

Den grekcypriotiska regeringen i söder håller fast vid Cyperns ursprungliga författning och har, i motsats till regeringen i norr, fått internationellt erkännande. Den president som grekcyprioterna utser vart femte år är fortfarande formellt sett hela Cyperns president.

Cyperns president fungerar som både stats- och regeringschef och har omfattande befogenheter. Parlamentet har numera 80 platser, varav 24 är reserverade för turkcyprioter. De platserna står tomma. Parlamentsledamöterna utses i val vart femte år.

Den grekcypriotiska administrationen erhöll fullt medlemskap i EU den 1 maj 2004. EU:s lagar och bidragssystem gäller inte för turkcyprioternas del av ön, eftersom Cypern förblivit delat.

Äganderättsfrågor |

Äganderätten till jord och fastigheter är en komplicerad fråga att lösa inför en eventuell återförening av Cypern. Före Turkiets intervension 1974 skall 70 procent av fastigheterna i norr ha ägts av grekcyprioter, medan 10 procent av fastigheterna i söder ägdes av turkcyprioter.

Definitionen av fastighet på Cypern skiljer sig från vad som gäller enligt den svenska jordabalken. En egenhet för Cypern är att det inte är säkert att träd på en obebyggd tomt tillhör markägaren. Om där finns exempelvis olivträd kan dessa tillhöra en olivodlare i trakten, som inte äger den mark träden står på. Detta får den konsekvensen, att om någon vill förvärva tomten för att t.ex. bygga sig ett hus på, måste två köp göras: dels från den person, som äger marken, dels från en annan person, som äger träden. I annat fall blir olivträden ett servitut i den nye markägarens villaträdgård. Detta är en speciell komplikation inför Cyperns eventuella återförening.

Försvar och utländsk militär närvaro |

Nationalgardet |

Den cypriotiska försvarsmakten, "Nationalgardet", är en värnpliktsarmé med lant-, sjö- och flygstridselement. Det finns inga stående förband, utan alla förband är mobiliseringsförband. Fredsstyrkan omfattar 10 000 soldater, varav 9 000 är värnpliktiga.

Värnplikten är allmän för grekisk-ortodoxa män med en cypriotisk fader. Män tillhörande andra av staten erkända kristna samfund, som katoliker, armenier och maroniter, kan frivilligt göra militärtjänst. Turkcyprioter inkallas inte. Tjänstgöringstiden är 26 månader.

• Mobiliseringsförband: 2 infanteribrigader och 1 pansarbrigad


• Stridsflyg: 12 Mil Mi-35 stridshelikoptrar


• Stridsfartyg: 10 snabba attackbåtar
  

ELDYK |

Den överenskommelse som ledde till Cyperns självständighet gav Grekland och Turkiet rätt att stationera vissa begränsade truppstyrkor på ön. Den grekiska styrkan National Guard (NG) började organiseras den 20 november 1959, på grekiska Elliniki Dynamh Kyprou (ELDYK), och består av ett regemente.

Brittiska styrkor på Cypern |

De brittiska trupperna i de brittiska suveräna basområdena på Cypern Akrotiri och Dhekelia består av två infanteribataljoner samt understöds- och underhållsförband, två patrullfartyg och en sjöräddningshelikopterdivision. Områdena räknas som brittisk mark, kvarvarande delar av den brittiska kolonin Cypern som fanns före 1960. Inom dessa delar är följaktligen det officiella språket (brittisk) engelska, och brittisk lag gäller.

I Dhekelia finns ett välutrustat huvudsjukhus för samtliga brittiska förband i mellanöstern. Sjukhuset står till förfogande även för FN-trupperna vid sådana svårare sjukdomsfall, som för behandling kräver större resurser än de olika FN-kontingenternas egna.

På toppen av Mount Olympos finns en radarstation med lång räckvidd som täcker hela östra Medelhavet med angränsande landområden.

UNFICYP |

FN:s fredsbevarande styrkor på Cypern - UNFICYP (United Nations Forces in Cyprus) bildades 1964. Sedan 1974 har de till uppgift att upprätthålla en buffertzon, den så kallade gröna linjen, mellan det cypriotiska nationalgardet och de turkiska och turkcypriotiska styrkorna på Cypern.

UNFICYP var från början sammansatt av tämligen stora truppstyrkor från Storbritannien, Danmark, Finland och Sverige. Även Nya Zeeland besatte vissa specialbefattningar. Sverige deltog med en bataljon från 1964, vilken 1967 bestod av ett stabs- och trosskompani, som hyste bataljonsstaben, och ett infanterikompani förlagda i Famagusta samt ett infanterikompani i Larnaca. I den svenska kontingenten ingick även en grupp poliser, stationerade i Famagusta. Efter kuppen 1974 samt den Turkiska intervensionen 1974 Delades ön i nordlig Turkzon och en sydlig grekcypriotisk.Den Svenska kontinenten stationerades med stab och tross i Larnaca, ett skyttekompani i Antenou och ett skyttekompani i Nicosia. Den svenska insatsen avslutades 1987. Mindre element som stabspersonal vid UNFICYP och Civilpolis kvarstod till 1993. Efter hand reducerades truppstyrkorna, och 2006 hade UNFICYP krympt till 851 militärer, 65 poliser och 35 civila i den internationella kontingenten samt 109 lokalanställda cyprioter.

Ekonomi |

Tidigare utvanns stora mängder mineral på Cypern, och koppar exporterades redan under bronsåldern, men numera spelar gruvindustrin en underordnad roll. Vid öns delning kom de rikaste jordbruksbygderna liksom industri- och turistcentra till den turkiska delen i norr. Cyperns ekonomi led ett svårt avbräck, men södra delen av ön hämtade sig snabbt. Grekcyprioterna byggde ut industrin, investerade i turismen och skapade efter Beiruts sammanbrott något av ett nytt finanscentrum för Mellanöstern. I norr stagnerade utvecklingen och man blev beroende av ekonomisk hjälp från Turkiet. Cyperns främsta jordbruksprodukter är potatis, vete, grönsaker samt tobak och citrusfrukter i norr, där jordbruk fortfarande är huvudnäring. Cypern har inga järnvägar men goda vägar. Av politiska skäl har kommunikationerna mellan öns norra och södra delar varit ytterst begränsade från 1960-talet.^[28]

Turism är en viktig näring. Även jordbruk och fiske sysselsätter många på Cypern. Bankväsendet fick ett uppsving under inbördeskrigen i Libanon, då mycket pengar flyttades över till ön ifrån Libanon. Skeppsfart är också viktigt. Cypern anslöt till euroområdet den 1 januari 2008, vilket innebär att det cypriotiska pundet ersatts med euro.

Demografi |

Det finns flera folkgrupper på Cypern; grekcyprioter 77 %, turkcyprioter 18 %, övriga (bland andra armenier och maroniter) 5 %. Läs- och skrivkunnigheten är (2003) 97,5 %.

Religion |

I den södra delen tillhör de flesta den grekisk-ortodoxa kristendomen medan det i norr är det sunnitisk islam som är det dominerande. Det finns även religiösa minoriteter av maroniter, judar, armenisk-ortodoxa, romerska katoliker och anglikaner.

Cyperns grekisk-ortodoxa kyrka beviljades självständighet 488 av bysantinska kejsaren Zeno, då Anthemius var ärkebiskop.

Utbildning |

Utbildningsväsendet är uppdelat i grundskola, gymnasium och högskola/universitet. Det finns flera universitet på ön, bl a University of Cyprus, Open University of Cyprus och Cyprus University of Technology.

Kommunikationer |

Cypern saknar numera järnväg, bl.a. för att ön anses för liten för att detta åter ska vara lönsamt. Sjöfartstrafiken är mycket viktig för Cypern, tidigare med både frakt- och färjetrafik till Grekland och Israel ifrån södra delen av ön (f.n., efter 2010, inga bilfärjor) och till Turkiet ifrån den norra. Tre turkiska bilfärjerederier trafikerar nu Girne (Kyrenia) på Cyperns nordkust och Tasucu på turkiska sydostkusten; bl.a. Akgünler samt Fergün. Detta har också under lång tid varit Cyperns enda sätt att ha internationella förbindelser med andra länder. Sjöfarten har alltjämt en betydande roll för Cypern, och landet är starkt beroende av denna.

Internationella flygplatser finns i Paphos och Larnaca. Nicosia flygplats har varit stängd sedan 1974. Den turkcypriotiska sidan har dock idag en flygplats nära Nicosia.

Vägnätets kvalitet varierar inom landet. Den turkcypriotiska delen har ett vägnät av lägre standard. Den grekcypriotiska delen däremot har en mycket god vägstandard. Stora delar av den grekcypriotiska delen har motorvägar. Dessa når ut till stora delar av det grekcypriotiska området. Den turkcypriotiska delen saknar däremot motorvägar. Både grek- och turkcyprioter har vänstertrafik, en kvarleva sedan det brittiska styret.

Internationella rankningar |

Organisation	Undersökning	Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal	Index of Economic Freedom 2013	41 av 179
Reportrar utan gränser	Pressfrihetsindex 2008	31 av 173
Transparency International	Korruptionsindex 2008	31 av 180
FN:s utvecklingsprogram	Human Development Index 2012	31 av 186

Galleri |

• 
  

  

  
  

  
  

  Troodosbergen
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Musikern Marsyas straff
  Romersk mosaik, som finns i Kourion
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Den gröna linjen som separerar det internationellt erkända Cypern från den icke-erkända Turkiska Republiken Nordcypern
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Ayia Napa, en populär turistort
  

  
  

  
  

Referenser |

1. 
   ^ ”Human Development Report 2013” (på engelska). Förenta nationerna. 6 december 2013. http://issuu.com/undp/docs/hdr_2013_en?mode=window. Läst 4 april 2013. 
   


2. 
   ^ ( PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 71. http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf 
   


3. 
   ^ ”Stone Age wells found in Cyprus” (på engelska). BBC News. 25 juni 2009. http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/europe/8118318.stm. Läst 31 juli 2009. 
   


4. 
   ^ Wade, Nicholas (29 juni 2007). ”Study Traces Cat's Ancestry to Middle East” (på engelska). The New York Times. http://www.nytimes.com/2007/06/29/health/29iht-29cat.6404420.html?_r=1. Läst 7 oktober 2011. 
   


5. 
   ^ Walton, Marsha (9 april 2004). ”Ancient burial looks like human and pet cat” (på engelska). CNN. http://edition.cnn.com/2004/TECH/science/04/08/cats.cyprus/index.html. Läst 23 november 2007. 
   


6. 
   ^ ”Cyprus” (på engelska). The World Factbook. CIA. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/cy.html. Läst 7 oktober 2011.  ”CIA Atlas of the Middle East” (på engelska). Online edition. CIA. 6 december 1993. http://lib.utexas.edu/maps/atlas_middle_east/atlas_middle_east.html. 
   


7. 
   ^ Middle East Region ”Xpeditions Altas” (på engelska). National Geographic. http://www.nationalgeographic.com/xpeditions/atlas/index.html?Parent=mideast&Rootmap=&Mode=d&SubMode=w Middle East Region. Läst 7 oktober 2011. 
   


8. 
   ^ ”Middle East (region, Asia)” (på engelska). Britannica Online Encyclopedia. http://www.britannica.com/EBchecked/topic/381192/Middle-East. Läst 7 oktober 2011. 
   


9. 
   ^ ”Middle East Map” (på engelska). MSN Encarta. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111006213828/http://www.cyloong.com/Multicultural/MiddleEastMap.bmp. Läst 7 oktober 2011. 
   


10. 
    ^ ”Cyprus date of independence (klicka på Historical review)” (på engelska). Parliament.cy. Arkiverad från originalet den 13 juni 2006. https://web.archive.org/web/20060613002758/http://www.parliament.cy/parliamenteng/index.htm. Läst 7 oktober 2011. /
    


11. 
    ^ ”U.S. Library of Congress – Country Studies – Cyprus – Intercommunal Violence” (på engelska). Countrystudies.us. 21 december 1963. http://countrystudies.us/cyprus/13.htm. Läst 25 oktober 2009. 
    


12. 
    ^ Mallinson, William (30 juni 2005) (på engelska). Cyprus: A Modern History. I.B. Tauris. sid. 81. ISBN 978-1850435808. http://books.google.com/?id=HEjkuhF2GsMC&pg=PA81&dq= 
    


13. 
    ^ ”'Failing' Cyprus talks resume” (på engelska). BBC News. 4 oktober 2002. http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/europe/2297653.stm. Läst 25 oktober 2009. 
    


14. ^ [a b c] Danopoulos, Constantine Panos (2004) (på engelska). Civil-military relations, nation building, and national identity: comparative perspectives. Greenwood Publishing Group. sid. 260. http://books.google.com/books?id=wU_587RXIvsC&pg=PA260&dq=Greek+army+coup+d%27etat+Cyprus&hl=en&ei=KvrjTcGjDMSh-Qa_kJW1Dg&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=2&ved=0CC4Q6AEwAQ#v=onepage&q&f=false. ”On July 15, 1974, the Greek junta, in cooperation with Greek military officers stationed on Cyprus and Greek Cypriot right-wing extremists, organized and executed a coup d'etat aiming at overthrowing President Makarios” 
    


15. 
    ^ ”Cyprus” (på engelska). Britannica.com. http://www.britannica.com/EBchecked/topic/148573/Cyprus. Läst 7 oktober 2011. ”Two de facto states currently exist on the island of Cyprus: the Republic of Cyprus (ROC), predominantly Greek in character, occupying the southern two-thirds of the island, which is the original and still the internationally recognized de jure government of the whole island...” 
    


16. 
    ^ ”According to the United Nations Security Council Resolutions 550 and 541” (på engelska). Un.org. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524192335/http://www.un.org/documents/sc/res/1984/scres84.htm. Läst 27 mars 2009. 
    


17. 
    ^ Invest in Cyprus website – figures do not include tourism to the Northern Cyprus ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 6 mars 2008. https://web.archive.org/web/20080306102950/http://www.investincyprus.gov.cy/mcit/iic.nsf/b90df53580542ecbc22570d50050cd1b/d2a6aa26d59fa947c22570d50050dd8f?OpenDocument. Läst 7 oktober 2011. 
    


18. 
    ^ ”World Economic Outlook Database May 2001” (på engelska). Internationella valutafonden. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2001/01/data/index.htm#changes. Läst 28 juni 2011. 
    


19. 
    ^ ”Country and Lending Groups” (på engelska). Världsbanken. Arkiverad från originalet den 18 mars 2011. https://web.archive.org/web/20110318125456/http://data.worldbank.org/about/country-classifications/country-and-lending-groups. Läst 11 maj 2010. 
    


20. 
    ^ ”Human Development Report 2009 – HDI rankings” (på engelska). FN:s utvecklingsprogram. http://hdr.undp.org/en/statistics/. Läst 20 januari 2010. 
    


21. 
    ^ ”The Non-Aligned Movement: Background Information” (på engelska). Alliansfria staternas organisation. 21 september 2001. Arkiverad från originalet den 9 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160209210107/http://www.nam.gov.za/background/background.htm#4. Läst 19 januari 2010. 
    


22. 
    ^ ”2000 – today: A decade of further expansion” (på engelska). Europa.eu. Europeiska unionen. Arkiverad från originalet den 11 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071011051104/http://europa.eu/abc/history/2000_today/index_en.htm. Läst 19 januari 2010. 
    


23. 
    ^ ”Förhandlingar om enande i april”. Dagens eko. Sveriges Radio. 26 februari 2008. http://www.sr.se/Ekot/arkiv.asp?DagensDatum=2008-02-26&Artikel=1917703. Läst 9 september 2011. ^{[död länk]}
    


24. 
    ^ Sydeuropa enligt Min Nya Världsatlas, Edition Atlas, Lausanne 2009
    


25. 
    ^ ”Composition of macro geographical (continental) regions, geographical sub-regions, and selected economic and other groupings” (på engelska). United Nations, Statistics Division. http://unstats.un.org/unsd/methods/m49/m49regin.htm. Läst 3 april 2011. 
    


26. 
    ^ http://www.moa.gov.cy/moa/MS/MS.nsf/DMLclimet_reports_en/DMLclimet_reports_en?OpenDocument&Start=1&Count=1000&Expand=1
    


27. 
    ^ http://www.seatemperature.org/europe/cyprus/ayia-napa-january.htm
    


28. 
    ^ Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon
    

Vidare läsning |

• Winbladh, M-L., Möte mellan kulturer, Medelhavsmuseet, Stockholm 1992


• Winbladh, M-L., The Cyprus Collections in Medelhavsmuseet, Stockholm 1994


• Winbladh, M-L., Den skäggiga Gudinnan. Forntida kulter på Cypern, Stockholm 1995


• Winbladh, M-L., An Archaeological Adventure in Cyprus. The Swedish Cyprus Expedition 1927-1931. Stockholm 1997. (In English, Swedish and Greek)


• Winbladh, M-L., Cypern: kärlek, krig och kult, Sekel Bokförlag, Lund 2010


• Winbladh, M-L., The Bearded Goddess, Androgynes, goddesses and monsters in ancient Cyprus. Armida Publications, Cypern 2012


• M.-L. Winbladh, Kıbrıs Macerası – The Cyprus Adventure – Περιπετεια στην Κυπρο (1927 - 1931), Galeri Kültür Kitabevi, Lefkoşa 2013 (Bok med fotografier från 1920/30-tal om bl a den Svenska Cypernexpeditionen. Engelska, grekiska och turkiska.


• Ek, T., Cypern under medeltiden. Den Frankiska och Venetianska eran 1191-1571, 2004


• Ek, T., Cypern under Ottomanerna 1571-1878, 2006

Externa länkar |

• 
  


• 
  Wikimedia Commons har media som rör Cypern.
  Bilder & media
  
  


• 
  Kartor i Wikimedia Atlas relaterade till Cypern
  Kartor
  
  

.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}

v • r Länkar till relaterade artiklar v • r Cyperns distrikt Turkiska republiken Nordcypern Gazimağusa | Girne | Güzelyurt | İskele | Lefkoşa Republiken Cypern Famagusta | Kyrenia | Larnaca | Limassol | Nicosia | Pafos Brittiska territorier Akrotiri och Dhekelia Kursiverade distrikt ligger på mark som administreras av det turkcypriotiska Nordcypern. v • r Asien Afghanistan · Armenien1 · Azerbajdzjan1 · Bangladesh · Bahrain · Bhutan · Brunei · Burma (Myanmar) · Cypern1 · Egypten3 · Filippinerna · Förenade arabemiraten · Georgien1 · Indien · Indonesien2 · Irak · Iran · Israel · Japan · Jemen · Jordanien · Kambodja · Kazakstan1 · Kina · Kirgizistan · Kuwait · Laos · Libanon · Malaysia · Maldiverna · Mongoliet · Nepal · Nordkorea · Oman · Pakistan · Palestina · Papua Nya Guinea2 · Qatar · Ryssland1 · Saudiarabien · Singapore · Sri Lanka · Sydkorea · Syrien · Tadzjikistan · Taiwan · Thailand · Turkiet1 · Turkmenistan · Uzbekistan · Vietnam · Östtimor2 Geografiska anmärkningar: (1) Delvis i Europa; (2) Delvis eller helt erkänt i Oceanien men med sociopolitiska kopplingar till Asien; (3) Mestadels i Afrika. v • r Europa Självständiga stater Albanien · Andorra · Belgien · Bosnien och Hercegovina · Bulgarien · Danmark · Estland · Finland · Frankrike · Georgien · Grekland · Irland · Island · Italien · Kroatien · Lettland · Liechtenstein · Litauen · Luxemburg · Makedonien · Malta · Moldavien · Monaco · Montenegro · Nederländerna · Norge · Polen · Portugal · Rumänien · Ryssland · San Marino · Schweiz · Serbien · Slovakien · Slovenien · Spanien · Storbritannien · Sverige · Tjeckien · Tyskland · Ukraina · Ungern · Vatikanstaten · Vitryssland · Österrike Särskilda områden Athos · Färöarna · Gibraltar · Guernsey · Isle of Man · Jersey · Kosovo · Krim · Svalbard · Åland v • r Samväldet Antigua och Barbuda · Australien · Bahamas · Bangladesh · Barbados · Belize · Botswana · Brunei · Cypern · Dominica · Ghana · Grenada · Guyana · Indien · Jamaica · Kamerun · Kanada · Kenya · Kiribati · Lesotho · Malawi · Malaysia · Malta · Mauritius · Moçambique · Namibia · Nauru · Nigeria · Nya Zeeland · Papua Nya Guinea · Rwanda · Saint Kitts och Nevis · Saint Lucia · Saint Vincent och Grenadinerna · Salomonöarna · Samoa · Seychellerna · Sierra Leone · Singapore · Sri Lanka · Storbritannien · Swaziland · Sydafrika · Tanzania · Tonga · Trinidad och Tobago · Tuvalu · Uganda · Vanuatu · Zambia v • r Europeiska unionens medlemsstater Belgien · Bulgarien · Cypern · Danmark · Estland · Finland · Frankrike · Grekland · Irland · Italien · Kroatien · Lettland · Litauen · Luxemburg · Malta · Nederländerna · Polen · Portugal · Rumänien · Slovakien · Slovenien · Spanien · Storbritannien · Sverige · Tjeckien · Tyskland · Ungern · Österrike v • r Länder runt Medelhavet Albanien · Algeriet · Bosnien och Hercegovina · Cypern · Egypten · Frankrike · Grekland · Israel · Italien · Kroatien · Libanon · Libyen · Malta · Marocko · Monaco · Montenegro · Slovenien · Spanien · Syrien · Tunisien · Turkiet v • r Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) Albanien · Andorra · Armenien · Azerbajdzjan · Belgien · Bosnien och Hercegovina · Bulgarien · Cypern · Danmark · Estland · Finland · Frankrike · Georgien · Grekland · Heliga stolen · Irland · Island · Italien · Kanada · Kazakstan · Kirgizistan · Kroatien · Lettland · Liechtenstein · Litauen · Luxemburg · Makedonien · Malta · Moldavien · Monaco · Montenegro · Nederländerna · Norge · Polen · Portugal · Rumänien · Ryssland · San Marino · Schweiz · Serbien · Slovakien · Slovenien · Spanien · Storbritannien · Sverige · Tadzjikistan · Tjeckien · Turkiet · Turkmenistan · Tyskland · Ukraina · Ungern · USA · Uzbekistan · Vitryssland · Österrike v • r Europarådet Albanien · Andorra · Armenien · Azerbajdzjan · Belgien · Bosnien och Hercegovina · Bulgarien · Cypern · Danmark · Estland · Finland · Frankrike · Georgien · Grekland · Irland · Island · Italien · Kroatien · Lettland · Liechtenstein · Litauen · Luxemburg · Makedonien · Malta · Moldavien · Monaco · Montenegro · Nederländerna · Norge · Polen · Portugal · Rumänien · Ryssland · San Marino · Schweiz · Serbien · Slovakien · Slovenien · Spanien · Storbritannien · Sverige · Tjeckien · Turkiet · Tyskland · Ukraina · Ungern · Österrike

Auktoritetsdata • WorldCat • VIAF: 130118559 • LCCN: n79055857 • ISNI: 0000 0001 2331 5214 • GND: 4079596-2 • SUDOC: 026370654 • BNF: cb11863129n (data) • HDS: 3377 • NDL: 00565932 • NKC: ge129727