Ädelspinnare
.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}
Ädelspinnare | |
Tallspinnare (hane) | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Leddjur Arthropoda |
Understam | Sexfotingar Hexapoda |
Klass | Insekter Insecta |
Ordning | Fjärilar Lepidoptera |
Överfamilj | Lasiocampoidea |
Familj | Ädelspinnare Lasiocampidae |
Vetenskapligt namn | |
§ Lasiocampidae | |
Auktor | Harris, 1841 |
Underfamiljer | |
| |
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen |
Ädelspinnare (Lasiocampidae) är en familj i ordningen fjärilar.
Innehåll
1 Kännetecken
2 Levnadssätt
3 Systematik
3.1 Släkten och arter i Norden
4 Källor
4.1 Noter
5 Externa länkar
Kännetecken |
Ädelspinnarna är från relativt små till mycket stora kraftigt byggda fjärilar. Vissa arter har ett vingspann på mer än 100 millimeter. De nordiska arterna har ett vingspann på mellan 24 och 70 millimeter för hanarna och 31 och 90 millimeter för honorna. Honorna är normalt betydligt större än hanarna. De har ofta långa hår på kroppen och de inre delarna av vingarna och färgteckningen är vanligen diskret gul, brun eller grå. Vingarna hålls under vilan takformigt hoplagda. Bakvingarnas framkant skjuter något ned under framvingarnas. Detta kallas för amplexiform vingkoppling. Vingkoppling med frenulumborst förekommer inte. Hanarna har breda dubbelt kamtandade antenner medan honans är smalare med kort sågtandning. Larverna har ofta kraftig behåring och är rikt mönstrade i olika färger.
Levnadssätt |
Ädelspinnarna lever oftast i skogsmiljöer. Larverna lever enskilt eller ibland i större grupper som lever i spunna spånader. De unga små larverna har ofta förmåga att transporteras längre sträckor med vinden. De vuxna fjärilarna saknar fungerande sugsnabel och intar ingen föda. De är därför kortlivade och flyger inga längre sträckor. Den vuxna larven kan ibland krypa ganska långa sträckor för att söka efter en lämplig förpuppningsplats. Den spinner en kokong som den förpuppas i. Håren från vissa arters larver och kokonger kan orsaka hudirritation på en människa som rör dem.
Systematik |
Ädelspinnarna räknades tidigare till överfamiljen Bombycoidea men placeras numera tillsammans med familjen Anthelidae i överfamiljen Lasiocampoidea. Familjen har cirka 2200 arter, de flesta i tropiska områden i Afrika och Indoaustralien. I palearktis finns 290 arter varav 39 arter i Europa. I Norden finns 16 arter.
Släkten och arter i Norden |
[1]
- Underfamilj Poecilocampinae
Poecilocampa
Poppelspinnare Poecilocampa populi
Trichiura
Hagtornsspinnare Trichiura crataegi
- Underfamilj Lasiocampinae
Eriogaster
Björkspinnare Eriogaster lanestris
Dvärgbjörkspinnare Eriogaster arbusculae
Malacosoma
Buskringspinnare Malacosoma neustrium
Ängsringspinnare Malacosoma castrense
Lasiocampa
Klöverspinnare Lasiocampa trifolii
Ekspinnare Lasiocampa quercus
Macrothylacia
Gräsulv Macrothylacia rubi
Dendrolimus
Tallspinnare Dendrolimus pini
Euthrix
Gräselefant Euthrix potatoria
Cosmotriche
Barrskogsspinnare Cosmotriche lobulina
Phyllodesma
Rödbrun bladspinnare Phyllodesma ilicifolium
Gastropacha
Rostfärgad bladspinnare Gastropacha quercifolia
Poppelbladspinnare Gastropacha populifolia
Odonestis
Plommonspinnare Odonestis pruni
Trichiura crataegi
Eriogaster lanestris
Malacosoma neustria
Malacosoma castrense
Lasiocampa trifolii
Lasiocampa quercus
Macrothylacia rubi
Dendrolimus pini
Euthrix potatoria
Cosmotriche lobulina
Phyllodesma ilicifolium
Gastropacha quercifolia
Källor |
Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Ädelspinnare-tofsspinnare. Lepidoptera: Lasiocampidae-Lymantriidae. 2006. ArtDatabanken, SLU, Uppsala, ISBN 91-88506-58-4
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Lasiocampidae, 1904–1926.
Noter |
^ Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Ädelspinnare-tofsspinnare. Lepidoptera: Lasiocampidae-Lymantriidae. 2006. ArtDatabanken, SLU, Uppsala, ISBN 91-88506-58-4
Externa länkar |
Wikimedia Commons har media som rör Ädelspinnare.Bilder & media