Skytteanska professuren i vältalighet och statskunskap




Skytteanska professuren är en professur i vältalighet och statskunskap, ursprungligen i vältalighet och politik. Professuren, som inrättades vid Uppsala universitet av Johan Skytte 1622, är troligen den äldsta i statskunskap i världen.


Till underhåll av denna professur skänkte Johan Skytte vissa av honom själv förvärvade gårdar, bland annat en i staden befintlig fastighet, sedan dess kallad Skytteanum. Förr hade universitetet tjänstebostäder åt samtliga professorer. Skytteanum är den enda som ännu brukas som sådan.


Professurens innehavare, vilken av Gustav II Adolf erhöll försäkran om full likställighet med de övriga professorerna, skall enligt instiftelsebrevet tillsättas av Skytte och hans arvingar på svärdssidan samt, om släkten dör ut på denna, av döttrarnas manliga avkomlingar, såvitt de är adliga. Patronatet övergick från Skyttes son till hans dotterson överståthållaren greve Göran Göransson Gyllenstierna af Björksund och Helgö (1632–1686), och därefter via kvinnolinjen sedan 1799 till huvudmannen av fjärde grenen av grevliga ätten Mörner af Morlanda. Denne, som är patronus och ordförande i Skytteanska stiftelsen, väljer med hjälp av en rekryteringsgrupp en kandidat och underställer numera detta sitt val till universitetets rektor och konsistorium, vilket, om det ingenting har att invända mot valet, stadfäster detsamma.[1] Patronus är idag docenten, greve Nils-Axel Mörner af Morlanda (född 1938). Före honom var det dennes far, konstnären Stellan Mörner af Morlanda (1896–1979).




Innehåll






  • 1 Fullständig lista över skytteanska professorer


  • 2 Se även


  • 3 Källor


    • 3.1 Fotnoter







Fullständig lista över skytteanska professorer |



  1. 1622 (tf) Jonas Magni

  2. 1624–1627: Johannes Simonius (ev. från 1625)

  3. 1628–1630 (tjf), 1630-1642: Johannes Loccenius

  4. 1642–1647: Johann Freinsheim

  5. 1647–1679: Johannes Schefferus

  6. 1682–1697: Elias Obrecht

  7. 1698–1716: Johan Upmarck Rosenadler

  8. 1717–1738: Johan Hermansson

  9. 1738–1780: Johan Ihre

  10. 1781–1787: Jakob Axelsson Lindblom

  11. 1787–1803: Jacob Fredrik Neikter

  12. 1805–1838: Olof Kolmodin d.y.

  13. 1839–1841: Carl Thomas Järta

  14. 1843–1861: Olof Wingqvist

  15. 1862–1882: Wilhelm Erik Svedelius

  16. 1882–1900: Oscar Alin

  17. 1901–1915: Simon Boëthius
    • 1915–1916 (tjf): Gunnar Rexius


  18. 1916–1922: Rudolf Kjellén
    • 1922–1923 (tjf): Georg Andrén


  19. 1923–1947: Axel Brusewitz

  20. 1947–1972: Carl-Arvid Hessler

  21. 1972–2008: Leif Lewin

  22. 2008–: Li Bennich-Björkman



Se även |



  • Skytteanska priset


  • Kungliga Skytteanska samfundet, Umeå



Källor |



  • C. A. Reuterskiöld: Statskunskap eller historia? Några ord om den skytteanska lärostolens i Upsala ämnen och forne innehafvare, Uppsala, 1901.


  • Skytteanska professuren i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)

  • Barbro Lewin, Johan Skytte och de skytteanska professorerna. (Acta Universitatis Upsaliensis. Skrifter utg. av Statsvetenskapliga föreningen 100.) Uppsala 1985.



Fotnoter |




  1. ^ Uppsala universitet, 23 oktober 2007: Li Bennich-Björkman kan bli nästa skytteanska professor Arkiverad 22 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine., läst 22 juni 2015




Popular posts from this blog

Bressuire

Cabo Verde

Gyllenstierna